En man ska i mitten på maj i år ha trängt in en 15-årig flicka på en toalett på Valhallabadet i Göteborg. Han har låst dörren och därefter tvingat henne till sexuella handlingar. Handlingarna är att jämställa med våldtäkt.
Övergreppen inträffade en eftermiddag när simhallen var öppen för allmänheten. Efter den inledande händelsen på badhuset har mannen följt med flickan på spårvagnen mot Nils Ericsonplatsen. Där, bland alla tåg- och bussresenärer ska han ha utsatt henne för ytterligare ett övergrepp.
Cirka två veckor efter övergreppet på Valhallabadet såg målsäganden gärningsmannen på stan i en skoaffär. Målsäganden som var tillsammans med sin vänninna sa ”det är han på badhuset”. Målsäganden ringde sin pappa som i sin tur larmade polisen. Mannen gick iväg och flickorna följde efter honom medan de under tiden hade kontakt med polisen. Mannen kunde gripas av polisen vid Göteborgsoperan.
Göteborgs tingsrätt behövde en dryg timme på sig att avkunna dom mot mannen och i stort har man gått på åklagarens linje. Däremot ogillades åklagarens yrkande om att mannen skulle utvisas från landet efter avtjänat straff.
Göteborgs tingsrätt: B 6194-09 och dom meddelades den 1 juli 2009.
- Zoher Khedr född 1973 och medborgare i Irak döms till fängelse i två år för våldtäkt. Åklagarens yrkande om utvisning ogillas av tingsrätten. Han skall betala skadestånd på 85 000 kr till målsäganden. Offentlig försvarare ersätts med 55 550 kr samt ett målsägandebiträde ersätts med 28 122 kr. Staten står för kostnaderna.
Ord står mot ord i tingsrätten som väljer att tro på flickans berättelse. Det finns bevis i form av en övervakningsfilm från entren på Valhallabadet. I rätten vittnar väninnan som målsäganden har anförtrott sig åt efter händelsen på Valhallabadet.
Även flickans lärarinna sedan tre år har vittnat och säger i domen att målsäganden har en liten funktionsnedsättning, men språket är hennes största styrka och hon är bra på att uttrycka sig. Målsägandens verklighet kanske inte alltid stämmer överens med vår, men hon far inte med osanning. Målsäganden sätter sig själv i andra rummet och är väldigt mån om andra personer. Målsäganden kan ha svårt att förstå innebörden av vissa ord.
Läraren berättar att: – En dag var målsäganden väldigt ledsen och började gråta. Detta var en annorlunda gråt och målsäganden var ledsen på ett helt annat sätt än vid andra tillfällen. Målsäganden började med att säga ”man ska ej åka ensam till Valhallabadet”. Målsäganden berättade att en man istället för till omklädningsrummet hade följt efter henne in på en toalett och tafsat på henne. Hon kontaktade målsägandens far. Efter händelsen har hon upplevt att målsäganden har varit låg och hållit sig hemma i större utsträckning. Med tanke på att målsäganden var ledsen på ett helt nytt sätt är hon säker på att det som målsäganden har berättat har hänt. Målsäganden har aldrig visat intresse för eller tafsat på äldre främmande män och verkar generellt inte vara intresserad av sex. Själv upplever hon inte att målsäganden är redo för det.
- Zoher Khedr har däremot inte på tingsrätten gjort ett trovärdigt intryck. Flera av hans uppgifter framstår som rena efterhandskonstruktioner. Han har t.ex. vidgått att han varit inne på toaletten med målsäganden. Han har uppgett att han redan från början upplevde målsäganden som för ung och framfusig och att han inte var intresserad av henne. Det är då svårförståeligt att han följde med henne in på toaletten när hon enligt hans berättelse signalerade till honom att göra detta. Av den av åklagaren åberopade övervakningsfilmen har tingsrätten tvärtemot Zoher Khedrs berättelse fått uppfattningen att Zoher Khedr väntade på målsäganden i badhusets entré. Zoher Khedr har själv uppgett att anledningen till att han stannade kvar i entrén var att han hade svåra smärtor i testiklarna. Tingsrätten finner att det är ett märkligt sammanträffande att dessa smärtor avtog just när målsäganden lämnade badhuset så att han först då också kan lämna badhuset Anmärkningsvärd är också hans uppgift om att det då var för tidigt för honom att åka hem och att han därför, trots smärtorna och trots att han inte var intresserad av målsäganden, åker med henne till Nils Ericson Terminalen och vistas där under en inte obetydlig tidsrymd.
- Tingsrätten konstaterar att målsäganden och Zoher Khedr känner inte varandra sedan tidigare. Det har i målet inte framkommit någon anledning eller något motiv för målsäganden att ljuga om händelsen och beskylla Zoher Khedr för ett så allvarligt brott som våldtäkt. Tingsrätten anser mot denna bakgrund att målsäganden är trovärdig.
Utvisningsfrågan:
- Zoher Khedr har bestritt yrkandet om utvisning. Han har bl.a. uppgett följande. Hans familj i Irak stödde Saddam Hussein under dennes tid som ledare för baathpartiet. Hans bröder arbetade för säkerhets- respektive underrättelsetjänsten och hans far inom den särskilda säkerhetsinsatsen. Om han skulle återvända till Irak riskerar han att dödas.
- Migrationsverket har den 4 juni 2009 yttrat bl.a. följande. Zoher Khedr ansökte om asyl i Sverige den 28 mars 2007. Migrationsverket beslutade den 4 mars 2008 att bevilja honom permanent uppehållstillstånd i Sverige som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket första punkten utlänningslagen (2005:716). Migrationsverket har bedömt att det föreligger hinder mot att genomföra ett eventuellt utvisningsbeslut jämlikt 12 kap. 1-3 §§ utlänningslagen (2005:716) då Zoher Khedr beviljats uppehållstillstånd enligt 4 kap. 2 § första stycket första punkten samma lag.
Tingsrättens bedömning
Enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen är en utlänning skyddsbehövande bl.a. om denne känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff. Av 12 kap. 1 § utlänningslagen framgår att det finns hinder mot verkställighet om det finns skälig anledning anta att utlänningen kommer att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff.
Migrationsverket har genom sitt beslut att bevilja Zoher Khedr permanent uppehållstillstånd godtagit hans uppgifter om sitt skyddsbehov. Tingsrätten finner inte skäl att frångå denna bedömning. Migrationsverket har yttrat att det föreligger hinder mot att genomföra ett eventuellt utvisningsbeslut. Om det finns verkställighetshinder vid domstillfället krävs för att domstolen ändå skall besluta om utvisning att det finns grund för ett antagande om att verkställighetshindret inte består vid frigivningstillfället (jfr NJA 1997 s 535). Någon grund för ett sådant antagande finns inte. Utvisningsyrkandet skall därför ogillas.
Om domen skall överklagas är sista datum 22 juli 2009.
Kontakt med artikelförfattaren
redaktion.vast@frianyheter.nu