Insändare: Bankrånaren Gustav 15år och Metro

[INSÄNDARE]

I Måndags, 2008-10-27, satt jag på morgonbussen och läste en artikel i Metro om en rånare där fallbeskrivningen kändes bekant. Artikeln finns idag 2008-10-29 på Metros hemsida. Det som gjorde mig konfys var rubriken i Metroartikeln. Den löd ” Gustav är 15 år – och bankrånare”. Fallbeskrivningen i artikeln var mycket lik den som Fria Nyheter publicerat redan den 15 oktober.

Morgontrött i den skakiga och mörka bussen, såg jag inte den pyttelilla texten Metro gömt längst ned i hörnet av artikeln, under artikelförfattarens namn och bild. Där stod ”Gustav heter egentligen något annat”. Jag kollade därför på Metros hemsida när jag kom hem, och där kunde jag tydligare se texten ”Fotnot: Gustav heter egentligen något annat.”
Jag var fortfarande fundersam. Varför kallade man killen ”Gustav”? Var allt ett missförstånd? Varför använde man så extremt diskret och liten text som talade om att namnet var fingerat?
Utan några förhoppningar om att få svar, mailade jag samma kväll [2008-10-27] artikelförfattaren Ingrid Arinell, och döm av min förvåning när hon rappt svarade samma kväll [tummen upp för det!]. Jag skickades vidare med mina frågor till chefredaktören Per Gunne och även där fick jag svar snabbt. För att slippa göra ett sammandrag av deras svar redovisar jag vår mailkorrespondens nedan.

Lennart

Mailkorrespondens:

”Ett angeläget tips”
Från: Lennart
Skickat: den 27 oktober 2008 18:37:22
Till: Ingrid Arinell

Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
<!–
document.write( ‘</’ );
document.write( ’span>’ );
//–>
Hej
Satt på bussen imorse och läste en artikel i Metro som du skrivit. Den handlade om
ungdomsbrottslingen Gustav. Tyckte jag kände igen fallet och mindes inte att han hade hetat Gustav.
I bussens trängsel och mörke kunde jag inte hitta något om att namnet var fingerat. Kollade saken på er nättidning då jag kom hem, och där stod det ganska tydligt:
”Fotnot: Gustav heter egentligen något annat.”
Kollade papperstidningen igen då jag kom hem (hade kvar den i jobbväskan) och nu såg jag det, du skrev:
”Gustav heter egentligen något annat.”
Det var skrivet med ett av de minsta typsnitten jag någonsin sett i en dagstidning. Är det pt 2? Hur skall folk med dålig syn kunna läsa en så liten text? Det är ju svårt nog om man har normal syn och läser tidningen sådär snabbt som man brukar läsa artiklar i en dagstidning.
Jag undrar också, varför? Att ni fingerar Ramis namn är ju ert val och det kanske är juridiskt säkrast att göra så, men varför ”Gustav”? Om han hetat ”Gustav”, hade det blivit ”Mohammed” då, eller rent av ”Rami”? Vilken policy använder ni då ni hittar på namn?

/Lennart

————————————-

SV: Ett angeläget tips
Från: Ingrid Arinell
Skickat: den 27 oktober 2008 18:40:08
Till: Lennart

Hej Lennart!
Det var ju tråkigt att du hade svårt att se fotnoten. Det är de som redigerar tidningen i Stockholm som kan svara på frågor om typsnitt och storlek.
Vad gäller någon särskild namnpolicy får du gärna ta det med vår chefredaktör Per Gunne. Jag kallade den unga rånaren för 15-åringen i min text. Den som satte rubrik skrev Gustav.

Hällsningar
Ingrid Arinell

————————————-

RE: SV: Ett angeläget tips
Från: Lennart
Skickat: den 27 oktober 2008 19:45:14
Till: Ingrid Arinell

Tack för svaret. De där rubriksättarna! Jag borde ha tänkt på det. Arbetar inte på tidning själv, men har hört talas om fenomenet. Det verkar ju helt absurt att artikelförfattaren förväntas sätta sitt namn under en artikel, där någon annan sätter rubriken. Särskilt med tanke på hur många som bara läser rubrikerna. Kusligt.

/Lennart

————————————-

Ang namnpolicy
Från: Lennart
Skickat: den 27 oktober 2008 20:09:23
Till: Per Gunne Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
<!–
document.write( ‘</’ );
document.write( ’span>’ );
//–>

Hej Per Gunne
Med anledning av rubriksättningen till en artikel i Metro (Malmö) den 27/10 -08, rubrik ”Gustav 15 år och bankrånare” ( http://www.metro.se/se/article/2008/10/26/22/5306-45/index.xml ), mailade jag artikelförf Ingrid Arinell och frågade bla om vilken namnpolicy ni använder då det gäller fingerade namn.
Hon svarade föredömligt snabbt, och hänvisade till dig och jag frågar alltså varför man väljer att använda ett typiskt gammaldags svenskt namn (Gustav) för att namnge en rånare med ett otypiskt och nysvenskt namn (Rami)? Finns det en policy och innebär den även att det omvända tillämpas, alltså att en ”Tore” kanske skulle få heta ”Muhammed”, om ni inte anser er kunna ange hans riktiga namn.
Eller anser du att min fråga är helt obefogad och att inget av namnen betyder något särskilt, och i så fall, varför kallades han inte det mycket neutrala ”15-åringen” så som artikelförf. skrev?

/Lennart

Nedan följer min mailkorrespondens med artikelförfattaren Ingrid Arinell:
[Här bifogade jag de ovan redovisade mailen som Arinell och jag skickat till varandra]

————————————-

Re: Ang namnpolicy
Från: Gunne Per
Skickat: den 28 oktober 2008 10:04:01
Till: Lennart

Lennart
Tack för ditt mejl. Vi har diskuterat saken här på redaktionen.
Det viktiga här är att vi har en svensk pojke som begår brott på svensk mark. Vi har en tonåring som redan är dömd för två bankrån och misstänks för ytterligare ett antal, var pojkens föräldrar är födda eller vad han heter är av underordnad betydelse.
Sedan kan jag hålla med om att det hade varit enklare och förmodligen
rakare att bara kalla honom för ”15-åringen”, något vi ämnar göra fortsättningsvis om fallet kommer upp igen.

Vänligast
/PG